När det ”aktiva jaget” hotas : Patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Efter en hjärtinfarkt ger fysisk aktivitet många olika positiva effekter, både fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att väldigt många hjärtinfarktsdrabbade patienter inte är fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att ha förståelse för patienternas situation då livsvärlden förändras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. 13 artiklar användes i analysen som resulterade i två huvudteman som dels beskriver vilka faktorer som hindrar patienterna att utföra fysisk aktivitet och dels vilka faktorer som bidrar till att vilja vara fysisk aktiv trots sjukdomen. Många patienter känner rädsla för att åter drabbas av hjärtinfarkt och avstår från träning på grund av detta. Förnekelse av sjukdom och brist på stöd och kontroll medverkar också till låg träningsfrekvens. Det som driver patienterna att vara fysiskt aktiva är att de får en känsla av välbefinnande och att de tar tillbaka kontrollen över sin situation samt att det ger en viss social tillfredsställelse. Det är viktigt att poängtera betydelsen av fysisk aktivitet och vilka effekter den har på människan då det är en central del i rehabiliteringen och sekundärpreventionen efter en hjärtinfarkt. I arbetet att öka motivationen till fysisk aktivitet bör sjuksköterskor se till vilka förutsättningar och vilken inställning patienten själv har till fysisk aktivitet.Program: Sjuksköterskeutbildnin